Sedan sist i sovrummet
Vårt sovrum har uppdaterats lite sedan sist. En tapet har kommit upp på väggen för att få in lite kontraster mellan mörker och ljus. Tapeten heter Snow tree och kommer från Colefax & Fowler. Mönstret sägs ha lånats från en handmålad vägg i primadonnelogen på Drottningholm. Tapeten har fått sällskap av vägglampor från favoriten Bestlite. Garderoberna som tidigare stod i hörnet har fått flytta för att lämna plats åt en alldeles ny, mycket efterlängtad, liten familjemedlem. Över hängvaggan har jag påbörjat en tavelvägg med ett par olika vykort och tryck är fortfarande inte riktigt färdig, men tänkt att få växa och breda ut sig med tiden. Motiven av Elisabeth Dunker är jag särskilt förtjust i. De finns hos Fine little day, som jag såg har fått in ännu mer fint i sitt sortiment. Missa för all del inte att kika in där! Ytterligare ett tips på var du hittar fina tryck dyker upp här snart…
A few new things has been added to the bedroom. First of all the wallpaper Snow tree from Colefax & Fowler. The pattern is a handpainted original from one of the walls in the royal residence Drottningholm. We felt we needed the dark contrast to all pale hues and the bright daylight in this room. Two new lamps from Bestlite keeps the wallpaper company.I’ve also created a nook for a new little someone who has recently joined the family. Some framed postcards and prints found their place on the wall above the hanging cradle. My plan is for the print collection to grow over time. I absolutely love the prints by Elisabeth Dunker, from Fine little day. Soon I’ll post about another great place for buying prints, so stay tuned…
Foto: Emmie Ellman
En apa flyttar in
Det nya året inleds med fjolårets finaste julklapp. Nämligen denna rara lilla apa av Kay Bojesen. Egentligen var den förstås tänkt som en sen födelsedagspresent, men oavsett vilket älskar jag den högt. Det är lustigt hur en kär vän kan ha en bättre uppfattning om vad man önskar sig än man själv har. Tack min fina vän!
The best Christmas gift by far this year was this sweet monkey by Kay Bojesen. It was actually intended as a late birthday present, but either way I just love it. Thank you so much dear friend!
Foto: Emmie Ellman
Gott slut
Mina kära. Jag hoppas att ni haft en fin jul och att det nu nästan gångna året varit vänligt mot er. Ibland blir vardagen lite överväldigande, på gott och på ont. December har varit en intensiv och energikrävande månad, därav så få inlägg här. Min förhoppning inför det nya året är att det för med sig mycket inspiration och energi. Och massor av glädjeämnen förstås. Så passar jag på att önska ett alla fantastiskt och roligt nytt år! Vi ses på andra sidan årsskiftet…
My dears. I hope you’ve all had a lovely Christmas Holiday and that the year, now almost past, has been kind to you. Sometimes life overwhelms you, in both good and bad ways. December has been intense and a bit draining for me, hence the lack of posts around here. My wish for the year to come is for it to bring inspiration and energy. And lots of joy, of course. I wish you all a fabulous and Happy New Year! See you on the other side…
Samtliga foton: Emmie Ellman
Kära koppar
Ett te- och kaffekoppsställ är perfekt för den som, likt mig själv, älskar koppar. Sedan den här vägghängda varianten införskaffades kan jag njuta av mina samlingar ännu lite mer. Bara att titta på dem gör mig faktiskt glad. Tekoppen närmast kameran heter Rosmarin. Åh, som jag älskar den dekoren!
A cup stand is perfect for those who, like myself, love tea and coffee cups. Since I got on in my kitchen I can enjoy my cups even more, just the sight of them puts me in a good mood. The one closest to the camera is Rosmarin. Oh, how I love it.
Foto: Emmie Ellman
Befrielsen
Så kom befrielsen till slut. Den gamla ärvda oljemålningen med anemoner är numera fri från sin mörka, tunga ram. Men självklart sparar jag den. Tavelramen är nämligen i gott sällskap av flera likar (några syns längs väggen här). Ni förstår, jag har en svaghet för ramar. De är ju så fina att trava ihop och lätta att flytta runt. En annan svaghet jag har, är den för anemoner. Kanske den vackraste blomman i mitt tycke. Vilken blomma känner du starkast för?
Deliberated it is. The old oil on canvas with anemones has lost its’ heavy wooden frame and feels so much lighter now. I’m saving the frame, of course. I have a thing for frames, you see. And it is in good company too, with a whole bunch of other old frames (a few of them seen here). I also have a thing for anemones, one of the most beautiful flowers I know. What flower do you love the most?
Foto: Emmie Ellman
Nytt gammalt
Söndagsutflykter är mina favoriter. Igår bar det söderut till Höganäs på fikalunch och för att hämta hem en gammal kommod. Vår engelska järnsäng är härlig, men så hög att det faktiskt varit lite knepigt att hitta passande sängbord till. Höjden var dock ingen match för den här kommoden, som är ordentligt lång i rocken. Den enda nackdelen är att hela sovrummet nu ser ut att vara taget direkt ur förra sekelskiftet. Sådant händer lätt när man som jag, är alldeles för svag för gamla saker. Här behövs helt enkelt lite balans. Nu tar jag på mig tänkarmössan och försöker fundera ut något bra. Förslag och idéer mottages tacksamt!
Sunday trips are the best. Yesterday we went south to Höganäs to have lunch and to hook up with an old washstand. Our iron bed is very high, which has made it difficult to find suitable bedside tables. This one works perfectly though. The only downside is that the bedroom now looks a bit like it was taken right out of the turn of the 20th century… So I’m putting my thinking cap on, to figure out a way to balance things up here. Any suggestions?
Foto: Emmie Ellman
Skönt grönt
Är broccolin på rymmen? Nja, inte riktigt så. I väntan på att bli uppäten ståtar den som snittblomma på ett bord. Några timmar senare är den borta. Broccoli är utan tvekan min älsklingsgrönsak. Smakar finfint och ser ut som ett lummigt litet träd.
Is the broccoli on the lose? Well, not really. While waiting to get cooked, it doubles as a flower on one of the nightstands. A few hours later it’s gone. Broccoli is my favorite green, no doubt. Tastes great and looks like a tiny little tree.
Foto: Emmie Ellman
Studie i sovrumsdetaljer
Detaljer i sovrummet. Lugnet härinne är nog det jag gillar allra mest med detta rum. Ursprungligen tror jag att det var avsett att användas som vardagsrum, men det fungerar fint att sova i också. Det oparfymerade ljuset, som ser ut att vara kusin med klassiska bruna apoteksflaskor, kommer från H&M Home. En gnutta galenskap bidrar de gamla engelska järnsängarna med. Långt ifrån alla uppskattar dem och det anspelas en hel del på temat mentalsjukhus. Men jag tycker om dem, förstås. Mittemot sängarna står en låg lång bänk som fungerar som förvaring för den ständigt växande kuddhögen. Två gamla koffertar får också plats här. Den översta hittade jag så sent som förra veckan på en lokal loppis. Den som ligger underst tillhörde min mamma som liten flicka. Lappen med hennes flicknamn och barndomsadress sitter fortfarande kvar.
Bedroom details. What I like most about my bedroom is that it’s such a calm place. I believe it was originally intended as a livingroom, but it works perfectly well as a bedroom too. The unscented brown candle, that looks as if it was related to old apothecary bottles, is from H&M Home. A hint of insanity is brought to the place by the old English iron beds. There’s a lot of jokes about insanity institutions among visiting friends. Me, I like them. Right opposite to the bed is a low bench that holds a huge pile of cushions, bedspreads and two old suitcases. The upper one was found a week ago an a local fleemarket and the one below used to belong to my mother as a girl. It still has a tag with her name and childhood adress.
Foto: Emmie Ellman
Att vekna en smula
Just när jag trodde att jag inte ville se ett enda väggord till, dök den här lilla godsaken från Shanna Murray upp. Det rara meddelandet syns här på en griffeltavla, men jag är säker på att den skulle göra sig alldeles förträffligt på en spegel också. Via tips från den finfina bloggen Honey Pie Living. Titta in där!
Höstens främsta trendfärg orange är inte alls min kopp te, men ett par himmelsk doftande rosor från en väns barndomsträdgård får mig att vekna en smula. En annan orange godsak på mitt sängbord är ett läppbalsam från Burt’s bees. Rekommenderas både för dess fina utsida och sympatiska innehållsförteckning. Du hittar det bl.a här. Ha en fin fredag mina vänner!
Just when I thought I’ve had it with words on walls, this gem from Shanna Murray comes along. This cute message is displayed on a black board, but I bet it would look just as good on a mirror. Found via the excellent new blog Honey Pie Living. Go visit!
This Falls main trend colour orange simply isn’t my couscous, but a few heavenly scented roses from a friends childhood garden have almost made me reconsider. On my nightstand there’s also another orange treat: My new favorite lip balm from Burt’s bees. You find it here. Have a sweet Friday friends!
Foto: Shanna Murrey via Honey Pie Living & Emmie Ellman
Målarfärgterapi
Två saker fungerar för mig när jag känner mig riktigt under-jorden-miserabel. Att springa långa distanser och att måla väggar. I somras hade jag just en sådan dag, en sådan som inte lämnar något annat alternativ än att måla om köket. Det tog bara några timmar, men den mentala effekten var ögonblicklig. Just den här nyansen hade förresten utgått, men tack vare många års maniskt samlande på färgprover kunde rätt nyans enkelt blandas till. Färgen är en blek, sval rosa som drar en aning åt grått. Bara namnet får mig på fall: Äppelblom…
Precis i anslutning till köket ligger pigkammaren, där pigan huserade i början av förra århundradet. Då pigan sedan ett par generationer är utflugen, tjänstgör nu rummet som matplats. En minimal sådan, men tillräckligt stor för att inhysa alla Ellmans som syns på mitt sidhuvud. Nu har de dessutom fått oväntat sällskap: En ganska stor elefant blev resultatet av föregånde helgs loppmarknadsäventyr. Vad den ska vara bra för övergår mitt fullständigt mitt förstånd, men jag lever i trygg förvissning om att detta köp ska visa sig vara ett riktigt kap. På ett eller annat vis.
There are two things that really works for me when I feel miserable. Running long distances and panting walls. In July I had on of those days leaving nothing else to do, but repainting the kitchen. It only took a few hours but the impact on my mood was immediate. This particular shade was part of a collection that had been discontinued, but luckily I found an old sample that made it possible to get the right hue. It’s a pale pink with a hint of grey in it. The name itself was enough to convince me: Äppleblom (Apple blossom)…
Next to the kitchen lies a very small room, where the family maid used to live back in the early part of the last century. Since the maid is long gone, this room now serves as teeny tiny dining area. It’s also the room where all the Ellmans displayed on my header hangs out. Last weekend they got some quite unexpected company. An elephant, found on a fleamaket adventure from last weekend with one of me sweetest friends. I’m really not sure what to do with it, but I’m confident that in retrospective, it will turn out to be a real treasure. In one way or the other.
Foto: Emmie Ellman
